Ekerö - Träkvista - Närlunda

Från urgammal kulturbygd till modernt villasamhälle Historiska bilder

Människor har valt att bosätta sig på Mälaröarna sedan urminnes tider. Det bördiga landskapet och närheten till de viktiga vattenvägarna gjorde öarna till attraktiva boplatser och Sveriges första "städer" låg här. På Helgö har man funnit lämningar från 200 e.Kr. och världsarvet Birka anlades på 700-talet.

Den äldsta kartan över Ekerö dateras från 1684. I Träkvista fanns fyra gårdar och Närlunda och Väsby två. Oppgården i Träkvista finns kvar än idag, gömd bland gamla äppelträd mitt emot stora ladan vid Ekerövägen. På den gamla kartan hittar vi fler namn vi känner igen idag, hemmanen Älvnäs, Brygga, Gällsta, Tappström samt torpet Gräsåker.

Under 1600-talet förlänades adeln gårdar på Ekerö och de stora slotten började byggas t.ex. Kaggeholm, Skytteholm, Stafsund och Ekebyhov. Huvudnäringen var jordbruk och livet för vanligt folk var hårt och fattigt. De flesta arbetade som torpare och arbetskarlar vid de stora gårdarna. I en inventering från Ekerö sockens församlingsböcker var år 1805 75 % av befolkningen ”fattiga” eller ”utfattiga”. Endast 2 % står antecknade som ”förmögne”. Endast 20 % av befolkningen levde över sin 40-årsdag.

Under 1900-talets början uppträder nya yrkesgrupper, sandtagsarbetare och sågverksarbetare liksom arbetare vid tegelbruken. Stockholm växte och behövde material till sina gator och hus. Runt Träkvista växte det upp flerfamiljshus i trä med många små lägenheter för att hysa arbetarna och deras familjer. Träkvista blev centralpunkt med Hedborgs affär, folkets hus och dansbana. Dansbanan var mycket välkänd och det hände att folk åkte ända från Stockholm för att dansa.

Andra stora förändringar under det tidiga 1900-talet var att många trädgårdsmästerier anlades bl. a. i Närlunda och att de första sommarnöjena, med namn som Vilan och Isaksro byggdes av förmögna stockholmare. Under 40- och 50-talen byggdes många fritidshus av vanliga löntagare i bl. a. Älvnäs och Gällstaö.

Tidigt på sextiotalet revs den gamla dansbanan för att ge plats för den första gruppbebyggelsen på Träkvista Bygata. Stockholm växte och alltfler ville bo utanför staden i egna villor. Ekerö blev populärt och fler och fler skogsdungar och åkrar fick ge plats för nya bostäder. 1963 kunde man flytta in i moderna 1 ½ plans hus i Närlunda, 1968 stod atriumhusen i Hummelvreten färdiga och mellan 1969 och 1975 byggdes de stora radhusområdena Väsby, Gräsåker och Knalleborg. Grupphusbebyggelsen blandades med fristående villor och många fritidshus fick ge plats för året-runt bostäder.

Mellan 1950 och 1990 växte befolkningen i Ekerö församling med ca 500 % vilket ställde stora krav på den kommunala servicen. Skolor och daghem fick byggas och 1990 stod det helt nya Ekerö Centrum, med bostäder och arbetsplatser, färdigt. 1993 öppnade den nybyggda hälsocentralen.

Ekerö fortsätter att växa. Exempel på nya områden är Sandudden som ligger vid det nu nedlagda sandtaget i Träkvista och Gällstaö.